Matcha Moment #3 – ceremonier för alla stunder!
En japansk teceremoni är ett slags högtidlighållande av stunden. Allt man gör under ceremonin handlar om att släppa det som vanligtvis stökar omkring i huvudet och istället bara vara här och nu.
STANNA UPP, TA IN & TA EMOT
Ceremonin följer alltid ett förutbestämt mönster, ibland lite enklare utfört och ibland mer omfattande i tid och detaljer. Att dricka te på det här sättet har länge varit en del av den japanska kulturen. Många skulle nog säga att det är dess själva kärna. Kanske stämmer det, för ceremonin vilar på en djupt filosofisk grund ur vilken man kan hämta mycket visdom. De fyra principer som en japansk teceremoni är uppbyggd kring ärwa, kei, sei och jaku, vilket kan beskrivas som harmoni, respekt, kroppslig och andlig renhet samt inre lugn och frihet från begär.
ZEN OCH SAMURAJER
Teceremonins historia sträcker sig tillbaka till år 1187 när den zenbuddhistiska munken Eisai tog med sig teplantan från Kina till Japan. I Kina hade han deltagit i meditationssessioner där munkarna drack te för att hålla sig alerta. Nu lät han detta bli en egen vana och praktiserade det tillsammans med sina japanska munkbröder. Munkarnas tekultur spred sig och blev så småningom något som välbeställda familjer, inte minst samurajerna, ägnade sig åt alltmer rigoröst och påkostat.
En viss Murata Jukō kom senare att reformera teceremonin och förändringen handlade om att komma bort från det överflöd som teceremonin blivit förknippad med, men han vill också göra den till en mer andäktig, lågmäld och privat tillställning.
Det är dock en annan person som har kommit att förknippas med den rituella teceremonin som vi känner den idag – Sen no Rikyu. Han praktiserade också den buddhistiska läran och framhöll ödmjukhet och vördnad som tillvarons riktlinjer, men värnade än mer det enkla och mer privata samt framhöll vikten av att värden själv tillagar teet inför sina gäster.
VILAN I DET RITUELLA
Vid en första betraktelse kan en teceremoni verka stel och omständlig. Man blir kanske till och med lite rädd att göra fel, särskilt som gäst. Men när man väl förstår syftet med de inlärda och återhållsamma rörelserna och momenten, så blir det också tydligt att häri vilar hemligheten med ceremonins lugn och harmoni.
Den bakomliggande tanke med teceremonins alla moment grundar sig i filosofin om det flyktiga. Att saker och ting bara är i stunden och sedan förflyktigas. Istället för att vara fixerad vid framtiden eller det förgångna, oavsett om det sker med oro eller längtan, så gör vi bäst i att njuta av det som är nu – för det vet vi med säkerhet att vi har.
Att göra en skål matcha, om så bara till sig själv, är en miniceremoni. Det är som sagt lite omständligt, följer särskilda regler och kräver därför din uppmärksamhet för en kort stund. Vispa din matcha och töm samtidigt sinnet på stim och stress – det finns alltid en stund som kan hedras och bli till en ceremoni!
EXEMPEL PÅ NÅGRA MÖJLIGA TECEREMONIER
Akatsuki-no-chaji – gryningsceremoni
Yuuzari-no-chaji – skymningsceremoni
Asa-cha – sommarmorgonceremoni
Yobanashi – vinterkvällsceremoni
Kuchikiri-no-chaji – ceremoni för ny teburk
Nagori-no-chaji – ceremoni för årets sista te
Njut av hela din matchastund – Carpe Matcha!
Om du vill läsa hela Renée Voltaire’s bok finns den att köpa här: