Med växtbaserad mat

Dagens samhälle med bland annat kroniska inflammationssjukdomar som skjuter i höjden visar att vi både äter och lever felaktigt. Antioxidanter, vitaminer, mineraler, näringsämnen, adaptogener och fibrer med mera. Listan kan göras lång över de byggstenar och ämnen som kroppen behöver för att må riktigt bra och kunna prestera som den ska samt inte minst för att kunna vila. Och dessa finns enbart i den växtbaserade maten. Men hur börjar man då? Att tänka ”Jag får inte äta…” och sätta förbud brukar sällan fungera speciellt bra. I vart fall inte i längden. Att istället tänka byta ut och/eller lägga till och på så sätt sakta men säkert ändra sina kostvanor till en mer näringsmedveten brukar ge bättre och mer hållbara resultat. Det tar tid att ändra ett invant livsmönster och livsstil. Här kommer några tips som kan underlätta på vägen till att börja använda mer växtbaserad mat.

Ät efter säsong

Frukt och grönsaker i säsong smakar alltid bättre. Försök i största mån att utgå ifrån vad säsongen erbjuder, och ju närmare odlat desto bättre både för miljö och råvaran såklart. Välj även ekologiska råvaror fria från kemikalier och gifter, både för naturens och för den egna kroppens skull.

Tips på bra basvaror att utgå ifrån under olika säsonger. Här följer några exempel:

Vinter: kål av alla slag (t.ex. grönkål, svartkål, vitkål, savojkål och brysselkål), rotfrukter (t.ex. kålrot och rotselleri),

Vår: nässlor, rädisor, färsk potatis, rabarber.

Sommar: tomater, salladskål, gurka, ärtor, bönor och bär (t.ex. jordgubbar, hallon och vinbär)

Höst: broccoli, morot, svamp, frukt och bär (t.ex. äpple, blåbär och hjortron)

Utgå ifrån en grönsak

Prova att utgå ifrån en grönsak när du bestämmer menyn och låt just grönsaken vara huvudingrediensen och lyft fram den.

En råvara till flera rätter ­– våga experimentera

En råvara går oftast att använda till mycket och på olika sätt. En pumpa kan exempelvis bli färs, carpaccio, soppa, dipp och till och med en kaka. Våga tänka nytt och våga prova nytt, du anar inte vad du kan skapa för gott!

Servera en buffé

Alla gillar olika saker. Vissa är allergiska, andra tycker inte om en specifik ingrediens och en del följer dieter och kostprogram. Även religion påverkar kosten. Så, att laga en rätt som alla äter är en svår uppgift idag. Ett bra tips är då att tänka ”servera en buffé”. Lite som man äter taco – du plockar själv vad du vill. Servera råvarorna separat så att gästen själv kan blanda på sin tallrik. Det är även praktiskt när det blir rester över, kladdiga råvaror kan sparas separat för att inte förstöra andra råvaror.

Texturer

Tänk på att växtbaserad mat ofta kan få en och samma konsistens. Kör inte allt i mixern till en jämn och slät röra. Låt maten ha olika texturer. Arbeta med olika redskap så som mixer, kniv, mandolin och svarv. Alla ger de olika smaker och texturer – rårivet, små bitar, stora bitar, stavar, svarvat och puré etc. Olika tillagningssätt ger även olika texturer så som stekt, torkat, ugnsbakat, grillat, friterat och picklat etc. Använd olika texturer i själva maten och addera därtill lite extra textur genom att toppa med exempelvis rostade frön, groddar eller bär. Vackert blir det också!

Toppa & Garnera

Smaken är viktigt, men även hur en maträtt ser ut ­ – vi äter även med ögonen! Att toppa och garnera maten är därför viktigt för att ge den en fin touch. Men toppingen tillför även textur och smak till rätten. Prova med tamarirostade frön, groddar, svarvad rödbeta, Furikake eller Sesamesan.

Namnge rätt

Det låter kanske märkligt men vad du kallar rätten, speciellt när du serverar andra, är faktiskt viktigare än du tror. Vissa ord har fått en negativ klang i samhället och att säga att det är veggie eller vegansk mat kan i vissa hjärnor redan det sätta igång negativa tankar om att det inte smakar gott, inte mättar eller liknande förutfattande meningar och rykten. Det är svårare att jobba i en uppförsbacke än en nedförsbacke!

Säg inte heller att du ska servera exempelvis en pizza eller burgare om det istället är ett alternativ till en av de klassiska rätterna. Genom att namnge rätten efter dess klassiska namn skapas det redan bilder och igenkänning hos dina gäster inre medvetande. Vad som serveras kanske inte alls motsvarar de förväntningarna även om rätten du faktiskt serverar kanske både ser finare ut och smakar godare. Har du sagt att det är ”pizza” som ska serveras så börjar gästerna förmodligen se en rykande varm pizza med specifik topping och ost. Serveras då en raw pizza med cashewsås så kanske det inte alls är vad gästerna har tänkt sig och måltiden kan i värsta fall vara förstörd enbart för att du kallade rätten något det inte är men ändå ville efterlikna. Namnge istället det du serverar efter vad det faktiskt är, exempelvis en raw pizza med grönkål och cashewsås. Hjälp dina gäster att uppleva maten.

Namnge inte heller dina rätter i generella termer. En veggiburgare säger ingenting om vad den innehåller. Det kan lika gärna vara en rödbetsburgare som en grönkålsburgare – och det är helt olika smak på rödbeta och grönkål. Namnge alltid din rätt efter innehållet. Det både låter godare och hjälper gästerna att navigera rätt i matdjungeln.

Krydda rejält

Växtbaserad mat tål att kryddas! Ett tips är att krydda med hälsosamma kryddor så som ingefära eller gurkmeja för att berika maten ytterligare. Vår egen sesamesan (om vi nu får göra lite smygreklam) är perfekt då den både är fin som topping och smakar gudomligt gott, en nötig smak från sesamfröna och en ostig smak från näringsjästen.

Byt ut & Lägg till

Ibland kan det vara svårt att tänka att enbart byta ut, exempelvis all animalisk kost. Ett tips kan vara att istället lägga till något till varje rätt. Lägg till en grönsak, en mjölksyrad grönsak eller kanske en råriven sallad eller nötdipp. När man börjar lägga till saker så brukar annat falla bort automatiskt. Tänk långsiktigt och lite i taget!

Vissa produkter kan vara lättare att byta ut än andra. Prova att byta ut all animalisk mjölk mot växtbaserad mjölk. Idag är utbudet av sådan mjölk stort. Prova även att göra din egen växtbaserade mjölk. Det är enkelt, går snabbt och smakar dessutom ljuvligt gott. Ja, det är mycket godare att göra sin egen mjölk än att köpa färdig i butik. Då vet du dessutom vad som är in den. Gör en sats i veckan och förvara den i glasflaska i kylen. Där håller den i cirka fem dagar.